Gör vad ni vill mot mig..jag bryr mig inte -Jag är lycklig nu

Jag knyter mina skor och fäller upp min krage så att den blir stor. Jag går omkring o funderar på var han bor och vad han gör. Det verkar som om stan sett anorlunda ut mest hela dan. Jag går omkring här ensam utan plan, helt utanför.Och det är höst och det är ganska kallt, men det är solsken där jag går. Han sprider solsken överallt.det är rätt länge sen..så länge att ja känner knappt igen.. Dom känslorna som smugit fram igen..var har dom varit?Fast det är natt och det är ganska kallt, så är det solsken där jag går. Han sprider solsken överallt.Jag knyter mina skor och fäller upp min krage så att den blir stor. Jag går omkring o funderar på var han bor och vad han gör.Fast det är natt och det är ganska kallt, så är det solsken där jag går. Han sprider solsken överallt, ja det är solsken där jag går..Känns som att jag är glad igen..eller så är det bara för att ja lyssnar på min sommar musik.. som ja lyssna på, när jag dansa hem från krogen typ varje dag i sommras .. när jag var som lyckligast =) När allt var underbart Jag är glad nu...jag mår bra..Än så länge..får väl se om de vänder imorrn..men ja tror inte det :D Ella is back on track

usch..har så mycket ja vill få ur mig,som ja bara vill sitta o skriva ner..men vet inte hur folk kommer ta de. Vem bryr sig egentligen? Kan börja med Danne.Han är så prefekt. Hur kommer det sig? Och sån tur att ja "hitta" han. En sån människa jag har letat efter. Kan jag verkligen ha sån tur? Inte riktigt fattat de. Är det dumt o tycka om nån så mycket, nån jag aldrig har träffat. Men ja gör ju de. Jag tycker om han...så mycke. Tänker ju på han heeela tiden nästan. Kom på det idag när jag gick på stan. Han va i mitt huve hela tiden. Men han är ju så underbar. Känns..konstigt..eller dumt. Inte illa..eller är de illa? Vet inte hur de kommer sluta..jobbigt..och vännerna.Att alla har blivit så konstiga. Umgås ju knappt med nån längre. Utom lisa. Vad häde med alla andra? Eller är de jag? Alla bara gled isär..bara nu på några veckor. Är lite hårt, men kanske va meningen? Vem vet? Inte jag..jag vet varken ut eller in längre. Lite splittrad.. Men det går över det med. Som allt annat skit som händer.Lisa o jag tror det är gud,Han straffar oss för att vi hade världens bästa sommar. Och nu ska vi inte få må bra eller ha kul på ett halvår igen.Men de är ju så. Livet går upp och ner. Hela tiden.. Kommer det vara så resten av livet? Fatta jobbigt då.Och sen så tycker jag också..att det borde va ett sånt där hinder precis utanför bossen på mario..sånt man får börja vid om man dör..asså att de ska finnas 2 i varje lilla slott..eller borg.. tycker jag..för jag dör hela tiden vid bossen..och då är de jobbigt o börja om från mitten.Har funderat på komvux också, om det är det jag vill göra just nu..det känns..det känns...faktist faktist faktist... ursäka mig..men det känns,bara en kännsla....som att de skulle bli så mycke lättare på något sätt..endel av mitt liv... Om ja bara fick träffa HAN... Och nu blev de som att ja la allt på han..så är det INTE...bara känns..bara känns.. Som du är en bra del i mitt liv..och du har faktist kommit in i mitt liv..är de konstigt det med?? ÄR JAG DUM I HELA HUVET??meeeeen va jobbig ja är....lägg ner nu!! Se..ja tröttnar på mig själv..hemskt..ja