Jag satt o fundera på varför man ska ha pojkvän..asså, varför man ska vara 2. För de är ju de ALLA vill. Ha någon annan. Utom vänner då asså. Men just en pojkvän..eller ah flickvän för dom som vill de. Och då sa lisa att:Man har ju 2 av allt annat. Har aldrig själv tänkt på de förut. Men..2 armar,2 ben,2 ögon,2öron,2 händer..allt egentligen.Coolt..Så man ska alltså vara 2. Meningen med livet..-hitta din livspartner,din själsfrände. För det finns väl en för alla? Hoppas på de i alla fall. Men dom som aldrig hittar nån då? Tänk om jag blir en sån. Som aldrig hittar det ja letar efter.Som "är du säker på att du saknar det du söker?" Jo..faktist är jag säker på de. Jag saknar pojke..Men..hittat den? Möjligtvis. =)

Idag är det en riktig höstdag. En sån dag då dom där jävla dagisfröknarna tvingar ut barnen i skogen. Va fan ska dom göra där ute? Kolla på bajs och löv?-Nämen..Titta här kurt..här har ett rådjur bajsat.. ÅÅÅH kolla på de här lövet då..sånt har du väl aldrig sett förut? Kom du oxå Arne o kolla ..Mycke spännande.....eller inteHur många småbarn vet va rådjur är? Vet dom ens va bajs är?Knappst..Mina dagisfröknar tvinga ut mig i skogen.... Jag hatar skogen..fortfarande... deras fel.. Mohaha

Du vet väl om att du är värdefull, att du är viktig här och nu.Att du är viktig för din egen skull.För ingen annan är som du.

Han som är underbarast.Han som lyssnar på mig.Han som hjälper mig.Han som får mig att skratta o le.Han som får mig att må bra.Han som är så söt.Han som är så snäll.Han som gör mig glad.Han jag alltid sitter o väntar på.Han som är för bra för o va sann.Den killen har jag hittat

Universum är oändligt stort, med många stjärnor och planeter.Vår jord är skiftande och rikmed många människorOch bland dess tusentals städeroch miljoner hem och miljarder människorär var och en av oss bara enen liten människa i en världav miljoner andra människor,i ett universum av biljoner andra världar.Ibland när vi tänker på det, känner vi oss mycket små.Vi känner oss ensamma och vilsna som om ingentingvi gör egentligen betyder något.Varje människa vill var oumbärlig för någon.Varje människa vill att man kommer ihåg henne eller honom.Varje människa vill vara duktig och betydelsefullinom sitt område.Man kan vara duktig och betydelsefullpå många olika sätt här i världen.Man kan bli läkare och bota sjuka.Man kan bli bonde och odla jorden.Man kan bli lärare och dela med sig av kunskapen.Man kan bli fåraherdeeller flygareeller bagareeller snickareMen vad man än blir så är det en saksom är viktigare än allt annat.Håller du av någon.....och håller någon av dig?För hjärtat är en värld alldelesför sig självoch i den världenär du mycket betydelsefull!Och det är det enda som betyder något..

Det som är mest orättvist med livet är sättet det avslutas på.Jag menar, livet kan vara ett rent helvete.Det tar upp det mesta av ens tid och vad får man ut av det? Jo, Döden...Vad är det? En bonus? Nej!Livet borde levas baklänges.Först borde man dö och få det avklarat.Sedan kan man leva på ett ålderdomshem tills man kastas ut därifrån för att man är för ung.Man får en guldklocka och börjar jobba.Man jobbar 40 år tills man börjar plugga.Man dricker sprit och sätter på brudar och förbereder sig på högstadiet.Man går mellan- och lågstadiet, blir ett barn, man leker, har inget ansvar, blir en baby, kryper in i mammas mage, flyter runt i 9 månader och slutar som en orgasm..

Never say I love you if you really don´t care.
Never talk about feelings if they really are´nt there.
Never hold my hand if you are going to break my heart.
Never say you´re going to, if you don´t plan to start.
Never look into my eyes if all you do is lie.
Never say hello if you really mean goodbye.
If you really mean forever then say you will try.
Never say forvever cause forever makes me cry.

Daniel frågade mig varför ja inte ler så ofta. Då kom ja o tänka på de..varför ja inte gör de.. tror de är så att.......Alla, eller i alla fall mina närmsta vänner har nog förutfattade meningar om mig. Att jag fortfarande är den där lilla bitchen jag var när jag var mindre..eller jag är väl lite fortfarande,men de är ju mer när folk "ber om de". Det är väl mest för de,att det är som att jag fortfarande ska vara det. Som en stämpel i pannan på mig där de står just "BITCH". Skulle ja försöka ändra på mig? Går inte, för dom tar fortfarande inte mig seriöst. Det vet dom själva. Det är som att jag skulle fråga dom hur dom mår..ett exempel bara.. Då börjar både den jag pratar med och jag själv typ asgarva,för det är inte jag. Jag är inte den som bryr mig. Eller? Klart ja bryr mig om mina vänner å så,men de känns som att dom vet de utan att ja behöver säga de. För dom vet att jag inte kan på någe sätt. Vet inte varför. Mamma o jag pratar ju varje dag i telefon o samtalet slutar alltid med "love you" och "love you to". Det kanske inte är samma sak. Men det blir som pinsamt o säga till vänner att man älskar dom.. iaf för mig. Ta inte detta på fel sätt. Och att säga tack (gäller fortfarande vännerna). Om jag säger tack,så får jag typ konstiga blickar..å man börjar garva igen. Skumt egentligen. Jag har ju egentligen inte svårt att visa kännslor..I alla fall inte till killar eller hur man ska säga. Till den killen ja tycker om. Det är ju egentligen inga problem. Men vännerna... Kom på att de är väl inte för att jag inte ler kanske..Men som att stå o va trevlig på jobbet om nån av mina vänner tittar på. Det GÅR inte. Som att jag inte vill att dom ska se att jag "kan" vara snäll. Men de vill ja väl. Eller ska ja fortfarande vara den "tuffa" i gänget?? Borde växa upp nu. Jag borde börja vara trevlig och le. Synd bara att jag inte tror att de kommer funka. Taskigt läge...Är jag en snäll människa eller är jag en bitch? (Daniel..Mot Dig kommer ja alltid vara likadan som jag alltid har vart. Du har visat mig så mycke som ja absolut inte trodde en kille kunde ha. Och det känns som jag är världens lyckligaste bara för att jag får prata med dig varje dag. Du har ett hjärta av guld,vad du har visat mig. Vet du att..det är en sån kille som dig alla pratar om, i alla fall vi,jag o mina vänner..Det är en sån kille som dig alla vill ha. Som alla drömmer om. Jag har i alla fall gjort det.. Många år. Det är en sån som dig alla skulle vara lyckliga av att ha. Och om man skulle förlora en sån som dig, så är det nog svårt att resa sig igen. För det finns inte många som är som du,som är så speciella o så underbara som precis du har visat mig att du är. Du är värd allt. Och jag hoppas...Jag hoppas verkligen att jag kommer få träffa dig.Just nu är det nog min högsta önskan.)(Sätter den bilden bara för din skull)