Jag och Fröken Flata satt och pratade lite om julen idag. Det börjar ju närma sig liksom.
Eftersom att hon flyttade hemifrån i år så har hon ju alltid bott hemma (såklart) under julen och det, och nu var hon lite orolig över hur det kommer kännas att komma hem till en tom lägenhet på julafton efter att hon vart och firat med familj och så.

Det är jävligt deprimerande kan jag ju tala om. Jag är ju ganska van vid det eftersom att jag flyttade hemifrån när jag var 16.

Anyway..
Jag är glad att jag har Robin i år. Då har jag ju sällskap iaf =)
Och hans familj bor ju i dörrn bredvid, så de lär ju inte bli så ensamt i år ^^

Vi pratade även om våran tradition.
Jonna och jag startade den för flera år sedan. I början var det bara hon och jag, men med åren har vi fått sällskap till våran myskväll.

Jag pratar ju såklart om Bingolottos Uppesittarkväll. The real deal!
I år blir vi hemma hos Jonna. Hon bestämde att hon skulle koka en julskinka till i år också. Ojoj, slår till på stort här ^^

Längtar redan, en av de mysigaste dagarna under jul =)

Jag har spenderat halva dagen med min älskade flata Jonna.
Jag gick över till henne runt kl.16, så tog vi en snabb "fika" (och med fika menar jag såklart att hon drack en kopp kaffe. Jag har ju fortfarande inte växt upp och dricker ju därför inte kaffe ^^)

Efter det åkte vi ner på stan. Hon skulle boka klipptid och sen tog vi en sväng förbi H&M.
Åkte sen hem till Jonna igen och skulle börja med middagen. Men så kom hon på att hon hade glömt bröden på jäsning på hennes jobb. Så vi åkte dit.

Vi fann....Jättebrön' när vi kom dit. Hahaha. Tror inte att det är meningen att bröd ska jäsa längre än vad som är menat ^^
Hon körde iaf in dom i ugnen och så satt vi och vänta där i 30 min på att dom skulle bli klara.

Sen åkte vi tillbaka till henne igen, och hon satte igång med maten.
Köttfärssås och spagetti fick det bli.

Har setat där och kollat på tv tills nu. Jag tyckte att hon kunna få sällskap till "Färjan", så vi satt där tillsammans och störde oss på den lilla Bartendern Håkan.
God, I hate that man!

Idag kändes det bra att vakna. Solen lyser lite utanför. Sånt gör mig glad mitt i all ångest.
Jag sa åt Robin att ladda ner "Lill Lindfors - Rus" nyss, och han satte på den.
Även fast det är måndag så blir jag glad av den. Men vem kan inte bli glad av den låten vilken dag som helst i veckan? "Hej, Tjo och klackarna i taken"
-orden säger ju allt ^^

Jag har inte direkt några planer för dagen.
Fröken flata frågade i lördags om jag ville komma över på middag idag. Det är lika bra att planera med jämna mellanrum menar jag ^^ Man vill ju inte slita på vänskapen som herr Kristian så fint brukar säga. Hahaha xD
Eftersom att hon jobbade hela helgen så hade vi ingen chans att ses då, därför planerade vi in det till idag.

Vi får väl se om det blir någon middag. Det märks sen.

Nu tror jag att jag ska vandra ner till kiosken. Jag har vart sugen på "Äppeldryck med ciderkaraktär" (hahaha, sjukt namn btw) sen inatt.
Och ja, VVV -våga vägra vatten när det finns massa annat gott att dricka liksom ^^

Robin och Jag pratar inte så ofta om vårat förhållande. Hur vi känner, mår och tycker om saker och ting.

Vi har båda dagar då allt känns åt helvete, det kan bero på allt möjligt. Väder, humör, trötthet, mm.

Jag är en sån som, om han är sur så smittar det av sig på mig, och jag blir grinig. Han är likadan i vissa fall.
Jag är en sån som inte tycker om att prata om saker och ting. Jag säger aldrig till om jag tycker att något är fel förrän någon tjatar på mig att jag ska berätta.

Sen kommer dom här dagarna, som idag..

Han hade jobbat hela dagen. Jag sov när han åkte till jobbet, och när han kom hem runt kl.22 så åt vi en macka ihop, hoppade in i duschen och sen skulle han gå och lägga sig.

Just då fick han se att jag satt och cama med en kille (inte som det låter, den killen är bara en vän och skulle bara visa mig en grej)
Robin blev sur direkt och jag hann inte förklara mig förns han var inne på rummet och hade smällt igen dörrn.

Han kom ut efter ett tag, och efter han setat vid sin dator en stund så satte han sig i soffan och vi började disskutera saker.

Sånt känns bra. I vissa fall. När man inte sagt vad man tycker och tänker på länge så kommer allt ut på en gång. Ibland bra, mest dåligt.

Vi hade en lång pratstund iaf.
Det är klart att jag förstår honom.

Han är bäst och han förtjänar allt.
Att han även står ut med mina pms-besvär, vinterdepressioner, allmäna dåliga dagar och allt vad fan jag har, det är bara för imponerande ^^

Ibland....Känns det som att livet bara blir värre och värre. Man slutar att hoppas tillslut.
När ska allt vända? Det är inte som att jag har haft tur hela mitt liv, och att jag nu får skit för det. Det går upp och ner hela tiden, precis som livet ska fungera enligt alla, men kommer man någonsin hamna på toppen då?


Är det bara jag som får vinterdepressioner?

Jag har slutat skriva om mina känslor i bloggen. Det gjorde jag för ca. 6 månader sen.
Varför jag gjorde det är för att det nu är så många runt omkring mig (släkt & pojkväns släkt, mm) som har upptäckt min blogg.
Jag ville inte vara allt för öppen då.

Men så kom jag fram till att....Det var precis av den anledningen att jag ens började blogga. För att bara få skriva av mig, få ur mig mina känslor.
Det är ju det jag ska ha kvar bloggen till då också.

Jag kan ju inte sluta blogga på det sättet jag vill bara för att folk som känner mig läser min blogg.
Jag bloggar för min egen skull och inte för andra.
Att folk sen tycker det är kul att läsa min blogg uppskattar jag ju självklart, det blir ju lite som en push att fortsätta blogga då, om folk tycker om min blogg i helhet. =)